Järfälla kommun kommer att upprätta ett program för att motverka välfärdsbrott i offentligt finansierade verksamheter.
Syftet är att säkerställa att skattemedel går till det de är avsedda för.
Program för att motverka välfärdsbrott
Programmet ska besvara frågan: Vad vill kommunen uppnå inom området under en mandatperiod och på längre sikt. Programmet ska tala om vad man vill uppnå och vilka metoder som verksamheten bör använda. Programmet ska göra det möjligt för kommunens olika förvaltningar och verksamheter att skriva egna planer för sina områden utan ytterligare kommunövergripande överväganden. Programmet ska utgöra/visa ”grunden/infrastrukturen” för ett helhetsperspektiv och organiseringen för ett sammanvägt systematiskt arbete.
I framtagande av programmet ska det tas hänsyn till de kunskaper och erfarenheter som framkommer i BRÅs rapport 2022:1, Välfärdsbrott mot kommuner och regioner – Fel och oegentligheter bland företag och föreningar. SKR’s Välfärdsbrott och otillåten påverkan – intervjustudie.
Beredningsunderlag
Tillsammans med programmet ska det tas fram ett tillhörande beredningsunderlag med följande rubriker;
- Förslag till beslut
- Ärendet i korthet
- Handlingar
- Bakgrund
- Analys
- Överväganden
- Barnkonsekvensanalys
- Ekonomiska konsekvenser
- Slutsatser
Arbetet med programmet behöver ta hänsyn till en rad olika aspekter, exempelvis:
Prioriterade verksamheter/områden – Vilka områden bör prioriteras – på kort sikt och på lång sikt? Exempelvis hemtjänst, personlig assistans, boenden, vårdgivare, föreningsbidrag, upphandlingar, falska fakturor osv.
Definiera relevanta begrepp och terminologier – Tydliggöra skillnader mellan begrepp. Exempelvis skillnaden mellan felaktiga utbetalningar, avvikelser, brottsliga upplägg och andra mer omfattande former av överutnyttjande etc.
Organisering – information, utredningskapacitet och ansvar ofta är fördelat över organisationsgränser inom kommunen. Programmet behöver ta hänsyn till kommunens styrmodell samt komplexiteten som finns i kommunal verksamhet med olika nämnder, förvaltningar, verksamheter och specialistkompetenser. Hur kan arbetet hållas till en helhet över förvaltningsgränserna?
- Ansvar och roller behöver framgå. Från nämnder, förvaltningar till verksamhetsnivå. Särskild fokus bör ligga på att tydliggöra kommunstyrelsens ansvar och roll för att samordna, leda och stödja nämnderna för att skapa förutsättningar för att motverka välfärdsbrott.
- Juridisk kartläggning. Vilka möjligheter och skyldigheter som relevanta kommunala verksamheter omfattas av och behöver beakta inom området. Exempelvis avtalsregler, upphandlingsregler, kommunallagens krav att all kommunal verksamhet som genom avtal lämnas till privata utförare ska följas upp och kontrolleras.
- Implementering och uppföljning av programmet. Hur bör implementering ske och återrapporteringen?
- Kunskapsbehov. Vilka utbildningsinsatser finns behov av? Till vilka funktioner, vilken grundläggande kunskap behövs, vilken specialiserad kunskap behövs?
Tekniska faktorer – Vilka system, exempelvis inom IT kan användas för att underlätta arbetet? System som finns i nuläget eller sådant som är i behov att anskaffas. Allt från ekonomisystem, kontrollsystem och andra system som e-tjänster för att tipsa om/anmäla misstänkt välfärdsbrottslighet. Internt som externt.
Visselblåsarfunktionen – Programmet behöver ta hänsyn till och föreslå hur nuvarande visselblåsarfunktionen kan utgöra en pusselbit i helheten.
Perspektiv och processtänk – Programmet behöver tydliggöra olika perspektiv och processtänk. Exempelvis genom att strukturera upp programmet i före-under-efter perspektiv. Olika typer av felaktiga utbetalningar enligt exempelvis compliance-pyramiden (oavsiktliga fel, avsiktliga, mindre fel, ekonomisk brottslighet, organiserad brottslighet (SOU 2020:35, Figur 3.1).
Mänskliga faktorer – Vilka förutsättningar behöver finnas på plats för att chefer och personal ska kunna arbeta systematiskt, ta fram verksamhetsspecifika planer och implementera arbetet i enlighet med programmet? Vilken generell kompetenshöjning behövs och vilka specifika områden/verksamhetsområden behöver särskilt kompetenshöjas mer djupgående?
Upphandling – Upphandling är ett utsatt område varför det är viktigt att vi som kommun är seriösa och ställer tydliga och ibland hårda krav på våra leverantörer/entreprenörer. Vi behöver få stöd och rekommendation hur krav ska och ställas vid upphandlingar inom riskområdena, hemtjänst, personlig assistans, byggentreprenader m.fl. så att inte oseriösa aktörer ”nästlar” sig in. Det är också viktigt att det inte bara ställs krav i upphandlingar utan också hur ska det villkoras i ett avtal för att göra det möjligt för kommunen (verksamhet och upphandling) att följa upp kraven och vid behov häva ett avtal på ett effektivt sätt utan att det riskerar skadeståndsersättning för kommunen. Att kanske ge oss möjlighet vid behov att ta in externa företag för att göra revision, anmäld och oanmäld på plats.
Även eskaleringstrappor vid avvikelser vid avtal är relevant.
Samråd och samverkan – I framtagandet av programmet behöver olika verksamheter/personer i relevanta områden inom den kommunala organisationen involveras/intervjuas för att inhämta underlag/information.
Best practise – Programmet ska ta hänsyn till den best practise som finns på området.